Banner

Banner

tisdag 28 februari 2012

Räddaren i nöden

Det finns tillfällen då man har för bråttom. Eller misslyckas. Eller glömmer. Det finns tillfällen då man har missat att man har en slafsig sjö på botten av ett nydrejat, högt och smalt kärl som man inte längre når ner till. Den där slafsiga sjön är inte bara störande, den kan även vara förödande. En kanna med sprucken botten är inte mycket till kanna.

Det är då han kommer in i bilden. Jo, det är en han. Det ser man på formen men framför allt handlar det om att han är döpt efter en kille som jag läste om en gång. Han hjälpte människor från elände och misär och gjorde livet till en betydligt angenämare angelägenhet. Jag tror att han var spanjor för han hette Jesus.


Jag har gjort honom själv. Och han har hållit måttet i över tio år. Fulländad design, optimal längd och ligger skönt i handen. Men då och då blir peruken utsliten. Den förlorar sin absorptionsförmåga och blir oduglig. Men det kan jag fixa. Med ett enkelt handgrepp får Jesus en ny mikrofonfrilla och suger som aldrig förr.

Ny mintgrön peruk... och lingarn...


Att han fick sitt namn på skaftet har med hans popularitet att göra. Jesus var det mest eftertraktade verktyget under min utbildning och för att han skulle hitta hem igen så blev han märkt. På mina andra verktyg skrev jag KAJSA med stor svart märkpenna. För bland fattiga studenter var det vanligt att man lånade andras verktyg och vissa kände inte till innebörden av begreppet låna. Eller också hade vi inte varit tillräckligt tydliga med varandra och definierat den tidsomfattning som lånet innebar.

Jesus fick dock sitt eget namn eftersom han hade ett. Varför skulle det stå KAJSA på honom? Och om jag tänker efter riktigt noga så var det nog inte jag som döpte honom. Det var nog en fjäskande kursare av den sparsamma typen.


Men det var mig han följde med hem...

Under en av kurserna på utbildningen i England så skulle vi ta med oss vårt favoritverktyg. Gissa vem jag valde? Det var bara det att favoritverktyget inte var själva grejen, jag kunde lika gärna ha tagit med mig ett skohorn eller en fjäder men läraren sa så för att vi inte skulle komma tomhänta. Det var en kurs i dekorationsteknik och vi skulle avbilda något medelst ett flertal olika tekniker. Detta något fick tydligen bli favoritverktyget. För att hon sa så. Det var inte svårt att välja för mig.

Min Jesus kan dock inte bota sjuka eller göra vin av vatten men ett och annat psykbryt har han nog hindrat mig från, jo det är jag säker på. Det var bara det där med vinet... men hur svårt kan det va?

4 kommentarer:

  1. Hej Kajsa!
    Så kul att du grejar och drejar så fint. Måste åka till dig och kolla in sakerna live. I sommar kanske man skulle ta sig en liten utflykt till Getingedalen. Allt gott! Pernilla Edgren Staaf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hej du! Kul att få en kommentar av dig! Och TACK för trevliga ord - jag blir glad för vartenda ett! Du är välkommen i sommar - så klart! Kolla in mina öppettider och olika evenemang, en del sammanhang och datum är bättre än andra. I april och maj ska jag ut på olika ställen och visa upp mig och i augusti kommer jag att ha storöppet, café och grejer i samband med "Tusen trädgårdar". På återseende då?

      Radera
    2. Låter jätte kul du kreativa människa!
      Ska lägga in en påminnelse i kalendern ;)
      Vi ses och hörs!
      //P

      Radera
  2. Det är något särskilt med Jesus......;o)
    Glöm inte att vinet i glasen var vanligt regnvatten i början av processen....
    Ett av livets många mirakel! :o)

    Har våren kommit till getingedalen??
    Nu är det gött att leva!
    Kram Kicki

    SvaraRadera